Wicklin om sista tiden med Kragh: ”Jag hann inte göra det”

Martin Wicklin och Martin Kragh träffades första gången när programledaren för Söndagsintervjun i P1 bjudit in Rysslandsexperten. De fick snabbt ett gott intryck av varandra och när Kragh senare fick möjlighet att sommarprata i Sveriges Radio visste han vem han ville ha som producent. – Vi jobbade ganska mycket med hans sommar under våren, för han visste ju… Det var oklart med hans diagnos, eller hans prognos. Han ville att det skulle bli klart så snart som möjligt, säger Martin Wicklin till TV4 Nyheterna. Trots att Wicklin kände till att Kragh var sjuk kom beskedet om hans död under torsdagsförmiddagen som en chock. – Att det plötsligt kan hända. Han har också varit väldigt stark under den här perioden och orkat mycket mer än man kanske kan tro. Enorm respons När Söndagsintervjun spelades in ville Kragh inte tala särskilt mycket om sjukdomen. I sitt sommarprogram ville han berätta – men utan att låta den ta över. – Han ville verkligen inte att, han var ju så som person, han vägrade låta sjukdomen definiera honom. Det är fyra kapitel om sjukdomen och sedan är resten hans stora kunskap om Östeuropa och historien. Han ville ha den balansen. Jag tyckte själv att den blev väldigt fin, säger Wicklin. När de två senast pratade berättade Kragh att han var djupt rörd över responsen han fått. – Vi hann prata ganska mycket om det. Och det grämer mig lite... Jag hade tänkt att jag skulle sammanställa allt som skrivits och skicka till honom. Men jag hann inte göra det. ”Önskar att han hade fått sätta sig där igen” Martin Kragh blev 45 år. Utrikespolitiska institutet skriver i ett pressmeddelande att det inte går att överdriva hans ”betydelse för svensk Rysslands- och Östeuropaforskning”. Han mottog också flera priser och utmärkelser för sin gärning, bland annat HM Konungens medalj ”för framstående historisk- och säkerhetspolitisk forskning”. Vad har du lärt dig av Martin? – Han älskade friheten i att åka tunnelbana. Ett av de starkaste partierna, både i sommarprogrammet och när jag intervjuade honom, är när han berättar om den perfekta dagen. Det är att sätta sig på tunnelbanan med arbetsportföljen i ena handen och en take away-kaffe i den andra. Att höra dörrarna stängas och åka från Midsommarkransen, där han bodde, in mot stan – upp ur tunneln, upp i ljuset vid Liljeholmen och vidare. Det var den perfekta dagen för honom, säger Martin Wicklin. – Det har helt ändrat mitt sätt att se på tunnelbanan: att det är en så stor frihetshandling, ett briljant sätt att färdas i en storstad. Jag tycker det var väldigt, väldigt vackert. Jag önskar att han hade fått sätta sig där igen. På tunnelbanan.

Så rapporterar källorna (1)

• TNTV4 Nyheterna4 tim sedan

  Wicklin om sista tiden med Kragh: ”Jag hann inte göra det”

  Martin Wicklin och Martin Kragh träffades första gången när programledaren för Söndagsintervjun i P1 bjudit in Rysslandsexperten. De fick snabbt ett gott intryck av varandra och när Kragh senare fick möjlighet att sommarprata i Sveriges Radio visste han vem han ville ha som producent. – Vi jobbade ganska mycket med hans sommar under våren, för han visste ju… Det var oklart med hans diagnos, eller hans prognos. Han ville att det skulle bli klart så snart som möjligt, säger Martin Wicklin till TV4 Nyheterna. Trots att Wicklin kände till att Kragh var sjuk kom beskedet om hans död under torsdagsförmiddagen som en chock. – Att det plötsligt kan hända. Han har också varit väldigt stark under den här perioden och orkat mycket mer än man kanske kan tro. Enorm respons När Söndagsintervjun spelades in ville Kragh inte tala särskilt mycket om sjukdomen. I sitt sommarprogram ville han berätta – men utan att låta den ta över. – Han ville verkligen inte att, han var ju så som person, han vägrade låta sjukdomen definiera honom. Det är fyra kapitel om sjukdomen och sedan är resten hans stora kunskap om Östeuropa och historien. Han ville ha den balansen. Jag tyckte själv att den blev väldigt fin, säger Wicklin. När de två senast pratade berättade Kragh att han var djupt rörd över responsen han fått. – Vi hann prata ganska mycket om det. Och det grämer mig lite... Jag hade tänkt att jag skulle sammanställa allt som skrivits och skicka till honom. Men jag hann inte göra det. ”Önskar att han hade fått sätta sig där igen” Martin Kragh blev 45 år. Utrikespolitiska institutet skriver i ett pressmeddelande att det inte går att överdriva hans ”betydelse för svensk Rysslands- och Östeuropaforskning”. Han mottog också flera priser och utmärkelser för sin gärning, bland annat HM Konungens medalj ”för framstående historisk- och säkerhetspolitisk forskning”. Vad har du lärt dig av Martin? – Han älskade friheten i att åka tunnelbana. Ett av de starkaste partierna, både i sommarprogrammet och när jag intervjuade honom, är när han berättar om den perfekta dagen. Det är att sätta sig på tunnelbanan med arbetsportföljen i ena handen och en take away-kaffe i den andra. Att höra dörrarna stängas och åka från Midsommarkransen, där han bodde, in mot stan – upp ur tunneln, upp i ljuset vid Liljeholmen och vidare. Det var den perfekta dagen för honom, säger Martin Wicklin. – Det har helt ändrat mitt sätt att se på tunnelbanan: att det är en så stor frihetshandling, ett briljant sätt att färdas i en storstad. Jag tycker det var väldigt, väldigt vackert. Jag önskar att han hade fått sätta sig där igen. På tunnelbanan.