Fjärrvärmen blev en dyr fälla: "Många väljer att lämna"
För några år sedan sålde flera kommuner runt om i landet sina fjärrvärmenät till privata bolag. Affärerna gav snabba pengar in i kommunkassan – men innebar också att kontrollen över en samhällsviktig infrastruktur försvann. När nätet väl är sålt är det svårt för kommunen att påverka hur verksamheten drivs – samtidigt som både hushåll och kommunala verksamheter fortsätter vara beroende av värmen. I Vännäs beskriver kommunledningen en situation där priserna ökat kraftigt. – Bolagen som köpt upp fjärrvärmenätet i vår kommun har höjt priset. Ett år med 18 procent, nästa år med 30 procent. Det har blivit så kostsamt så många väljer att lämna fjärrvärmen, säger Anna Frej (S), kommunalråd i Vännäs. ”Priset har bara rusat” För den som bor i villa kan ett sätt att ta sig ur beroendet vara att byta uppvärmningssystem men det kräver stora investeringar. Malin Klingefors i Vännäs berättar att hon och familjen valde att borra för bergvärme när fjärrvärmepriserna steg. – Ja, vi valde att borra då priset på fjärrvärme bara rusat. Vi tar den här investeringskostnaden med att borra istället och har tjänat igen det på ett tiotal år, säger Malin Klingefors. I hennes kvarter har utvecklingen blivit synlig i vardagen. – Borrbilen har kört runt i det här kvarteret i flera veckor nu, nästan alla våra grannar har borrat efter bergvärme, säger Malin Klingefors. Men alla har inte samma möjlighet att lämna fjärrvärmen. I flerfamiljshus, i fastigheter där det är svårt att installera alternativ, eller för hushåll utan ekonomiskt utrymme att investera, blir fjärrvärmen ofta det enda realistiska valet. ”Måste nog vara i offentlig ägo” När fjärrvärmenät säljs uppstår lätt en marknad utan konkurrens. Till skillnad från el, där kunder kan välja elhandelsbolag, är fjärrvärme knuten till ett lokalt rörnät. Att bygga ett parallellt nät är i praktiken inte ett alternativ, vilket gör att kunderna riskerar att bli inlåsta när priset stiger. Anna Frej menar att fjärrvärmen bör jämställas med annan grundläggande infrastruktur. – Jag tror att den här typen av infrastruktur måste nog vara i offentlig ägo, det är som med vägar, vatten och bredband. Det är också en fråga om beredskap, i händelse av krig måste sådana saker fungera och inte vara beroende av ett bolag som gör allt för att tjäna pengar på det, säger Anna Frej. Kommunerna i rävsax För kommunerna blir dilemmat dubbelbottnat. Försäljningen gav ett tillskott till ekonomin där och då – men när prisökningarna slår igenom drabbar det både invånare och kommunens egna lokaler, som skolor, äldreboenden och idrottsanläggningar. Samtidigt är möjligheterna att styra prisnivåer och villkor begränsade när nätet inte längre ägs av kommunen.
Så rapporterar källorna (1)
- Fjärrvärmen blev en dyr fälla: "Många väljer att lämna"
TV4 Nyheterna19 tim sedanFör några år sedan sålde flera kommuner runt om i landet sina fjärrvärmenät till privata bolag. Affärerna gav snabba pengar in i kommunkassan – men innebar också att kontrollen över en samhällsviktig infrastruktur försvann. När nätet väl är sålt är det svårt för kommunen att påverka hur verksamheten drivs – samtidigt som både hushåll och kommunala verksamheter fortsätter vara beroende av värmen. I Vännäs beskriver kommunledningen en situation där priserna ökat kraftigt. – Bolagen som köpt upp fjärrvärmenätet i vår kommun har höjt priset. Ett år med 18 procent, nästa år med 30 procent. Det har blivit så kostsamt så många väljer att lämna fjärrvärmen, säger Anna Frej (S), kommunalråd i Vännäs. ”Priset har bara rusat” För den som bor i villa kan ett sätt att ta sig ur beroendet vara att byta uppvärmningssystem men det kräver stora investeringar. Malin Klingefors i Vännäs berättar att hon och familjen valde att borra för bergvärme när fjärrvärmepriserna steg. – Ja, vi valde att borra då priset på fjärrvärme bara rusat. Vi tar den här investeringskostnaden med att borra istället och har tjänat igen det på ett tiotal år, säger Malin Klingefors. I hennes kvarter har utvecklingen blivit synlig i vardagen. – Borrbilen har kört runt i det här kvarteret i flera veckor nu, nästan alla våra grannar har borrat efter bergvärme, säger Malin Klingefors. Men alla har inte samma möjlighet att lämna fjärrvärmen. I flerfamiljshus, i fastigheter där det är svårt att installera alternativ, eller för hushåll utan ekonomiskt utrymme att investera, blir fjärrvärmen ofta det enda realistiska valet. ”Måste nog vara i offentlig ägo” När fjärrvärmenät säljs uppstår lätt en marknad utan konkurrens. Till skillnad från el, där kunder kan välja elhandelsbolag, är fjärrvärme knuten till ett lokalt rörnät. Att bygga ett parallellt nät är i praktiken inte ett alternativ, vilket gör att kunderna riskerar att bli inlåsta när priset stiger. Anna Frej menar att fjärrvärmen bör jämställas med annan grundläggande infrastruktur. – Jag tror att den här typen av infrastruktur måste nog vara i offentlig ägo, det är som med vägar, vatten och bredband. Det är också en fråga om beredskap, i händelse av krig måste sådana saker fungera och inte vara beroende av ett bolag som gör allt för att tjäna pengar på det, säger Anna Frej. Kommunerna i rävsax För kommunerna blir dilemmat dubbelbottnat. Försäljningen gav ett tillskott till ekonomin där och då – men när prisökningarna slår igenom drabbar det både invånare och kommunens egna lokaler, som skolor, äldreboenden och idrottsanläggningar. Samtidigt är möjligheterna att styra prisnivåer och villkor begränsade när nätet inte längre ägs av kommunen.